Antje Harmuth – från gränsen i Tyskland till hjärtat av Småland
Vägen till Hjältevadshus var långt ifrån självklar för Antje Harmuth. På huvudkontoret i Hjältevad berättar hon om sin tidigare anställning som gränspolis i Tyskland, stationerad vid gränsen mot Polen. När möjligheten till omplacering till München eller Frankfurt dök upp, kände hon att storstadslivet inte lockade. I stället tog hon ett beslut som skulle ändra riktningen helt. Efter att ha semestrat i Sverige och förälskat sig i den svenska naturen, valde hon att lämna polisyrket och bege sig till de småländska skogarna.
Året var 2008. Som nyanländ mitt under finanskrisen var vägen in på den svenska arbetsmarknaden långt ifrån spikrak för Antje Harmuth. Till slut fick hon arbete på ett pappersbruk och det var först senare, via en jobbmässa, som hon blev uppmuntrad att söka till Hjältevadshus.
Antje började i takhallen i fabriken med att bygga takkupor. Inte hade hon kunnat föreställa sig att hon med tiden skulle komma att få en av de mest centrala rollerna i hela flödet.
2023 lämnade Antje fabriken för kontoret och idag har hon en delad roll som produktionskoordinator och löneadministratör. Som produktionskoordinator sitter hon mitt emellan sälj, produktion och entreprenad – en roll som kräver både struktur, kommunikation och överblick. Parallellt arbetar hon som löneadministratör, där noggrannhet och detaljfokus är avgörande. Tillsammans har rollerna förfinat hennes förmåga att hålla ihop många delar samtidigt och se helheten i det dagliga arbetet.
Själv beskriver hon sitt arbete som ett ständigt pussel där alla bitar måste ligga rätt innan något kan sättas i rörelse.
“Jag behöver stämma av med både entreprenad och produktion om det faktiskt är möjligt att tillverka och leverera ett hus till den vecka kunden önskar,” berättar hon.
Bakom varje leveransvecka finns en rad avgörande avstämningar. Bygglovet måste vara klart. Säljaren behöver vara i synk med kunden och entreprenören som ansvarar för markarbetet. Samtidigt behöver fabriken ha kapacitet, och rätt byggledare och montagelag måste finnas tillgängliga.
Först när alla delar är bekräftade kan Antje ta nästa steg.
“Om jag får ett positivt svar från alla kan jag lägga in huset i produktionsplanen och ge klartecken för materialbeställningar,” säger hon.
Det låter strukturerat, och det är det. Men det är också en roll som kräver fingertoppskänsla – något Antje haft gott om tid att öva på i sin polisiära roll. För verkligheten är sällan linjär samtidigt som ett husbygge innehåller delar som ligger helt utanför hennes kontroll, men som påverkar hela processen.
“Bygglovsprocessen är en kritisk del. Kommunerna tar ofta tid på sig, och det är något vi måste förhålla oss till.”
Trots moment av ovisshet finns det enligt Antje en tacksam och tydlig trygghet i Hjältevadshus byggmetod: att husen byggs inomhus i fabrik.
“I fabriken har vi full kontroll. Vi bygger utan påverkan av vädret och kan hålla samma kvalitet året om,” säger hon.
På en svag tysk brytning som två decennier i Sverige sakta suddat ut, pratar Antje passionerat om hur kvaliteten i Hjältevadshus inte bara handlar om metoderna, utan kanske främst om människorna:
“Alla led samarbetar på ett familjärt och inarbetat sätt. Produktionen har en tät kontakt med konstruktionsavdelningen, och många i fabriken har jobbat här länge. De kan sitt hantverk.”
För Antje finns det också en personlig dimension i arbetet. Hon har själv stått i produktionen och byggt delar av de hus som idag lämnar fabriken. Det gör något med perspektivet.
“Det är alltid en speciell känsla när man ser ett hus lämna området. Man vet att man är med och förverkligar en familjs dröm,” säger hon.