Hemma-Hos familjen Hellström: ”Vi byggde vårt drömhus, men lät verkligheten bestämma”
De flesta som bygger hus börjar med drömmen. Caroline och August Hellström började med verkligheten. Med två barn, ett äldre hus med höga elkostnader och en tydlig bild av hur familjelivet faktiskt ser ut ville paret skapa ett hem som fungerade i vardagen. Resultatet blev ett Hjältevadshus där naturen står precis utanför fönstret, där barnen har sin egen övervåning och där färgerna är allt annat än försiktiga.
När Caroline Hellström och hennes man flyttade till Älvängen för tio år sedan var planen enkel. De ville lämna Göteborg, komma närmare naturen och hitta ett hem där familjen kunde växa.
De hittade ett mindre 70-talshus och trivdes bra. Men med tiden började de känna att huset inte riktigt matchade livet de levde.
Eluppvärmningen gjorde vintrarna dyra, huset var inte särskilt energieffektivt och familjen började fundera på hur de ville bo på lång sikt. Samtidigt dök en möjlighet upp som nästan kändes för bra för att vara sann.
En tomt, bara 500 meter från deras dåvarande hem.
– Det bara klaffade, säger Caroline. Vi fick behålla närheten till skolan, kompisarna och allt det som fungerade i vardagen, samtidigt som vi kom närmare naturen och fick ett hus som uppfyllde alla våra behov.
För familjen var det viktigt att barnen skulle kunna fortsätta sina liv mer eller mindre som vanligt. Inga nya skolor, inga nya områden och inga långa avstånd till vännerna.
– Vi ville att flytten skulle kännas hanterbar och smidig för alla. Tack vare närheten till tomten blev flytten precis det.
Ett hus som skulle fungera i verkligheten
Att bygga nytt hade länge funnits med i tankarna, men vägen dit var inte självklar.
Familjen tittade också på många befintliga hus. Flera av dem var charmiga, men nästan varje visning slutade på samma sätt. De såg inte bara huset. De såg också allt som behövde göras.
– Vi kände att vi ville veta vad vi fick. Vi ville inte ta oss an stora renoveringsprojekt eller köpa ett hus för att sedan upptäcka en massa saker som vi inte hade räknat med.
När de började jämföra olika husleverantörer fastnade de för Hjältevadshus. Kombinationen av kvalitet, hög energieffektivitet, genomtänkta lösningar och ett pris som kändes rimligt gjorde valet enkelt.
– Vi upplevde att vi fick väldigt mycket hus för pengarna. Och processen kändes trygg hela vägen.
För ett par som aldrig byggt hus tidigare blev stödet från säljaren en viktig del av resan.
– Det kändes nästan som att ha en projektledare vid sin sida. Vi fick hjälp med allt från bygglov till frågor kring processen och kände oss väldigt trygga.
När vardagen fick bestämma
Det var också när familjen började planera huset som de kanske viktigaste besluten togs. De som handlade om hur livet faktiskt ser ut.
Familjen tittade också på andra husmodeller, men återkom hela tiden till samma fråga:
Hur vill vi leva? Hur vill vi att livspusslet ska se ut i just vårt hem?
– Det är lätt att tänka att man vill ha en massa saker som ser häftiga ut. Men när man börjar fundera på hur vardagen faktiskt fungerar blir svaren ofta annorlunda. I vardagen behöver planlösningen inte vara häftig – utan funktionell, säger Caroline.
Ett exempel var köket. En stor central köksö såg fantastisk ut på visningarna, med färska snittblommor i stora vaser och en spegelblank bänkyta. Men Caroline såg något annat framför sig.
Läxor. Hårspännen. Halvätna smörgåsar. Kvarglömda strumpor.
– Jag insåg att det hade blivit en stress för mig. Jag ville inte att det första jag såg när jag kom hem skulle vara allt som inte var undanplockat.
I stället valde familjen en planlösning som passade deras vardag med en mindre centralt belägen köksö där livets små skavanker fortfarande ges utrymme.
– Stommen i alla beslut vi har tagit har handlat om att bygga bort stress i stället för att bygga in den.
Barnens egen värld på övervåningen
I dag märks det kanske tydligast på övervåningen. Där har Iris och Hilda sina rum, men också ett eget allrum med stor soffa och tv.
Här kan kompisar samlas, tv-spel spelas och dansuppvisningar hållas utan att ta över resten av huset. Samtidigt är föräldrarna aldrig långt borta.
– Det blev precis så bra som vi hoppades. De har sin plats samtidigt som vi fortfarande är nära varandra.
När Caroline får frågan om vad hon är allra mest nöjd med i huset kommer svaret snabbt: övervåningen.
Det var här hon vågade lita på sin magkänsla. En av familjens farhågor inför att bygga nytt var nämligen att huset skulle kännas opersonligt. Att allt skulle bli vitt, neutralt och lite för försiktigt.
Men tack vare Carolines känsla för färg och form blev det inte så. Samtidigt är hon noga med att lyfta fram att hemmets personlighet är något de har skapat tillsammans.
Något gammalt, något nytt
Med mer utrymme har också många av de saker som följt paret genom åren fått komma till sin rätt. August har länge haft ett stort intresse för loppisar och antikviteter och har samlat på sig allt från vaser till andra noggrant utvalda föremål. I det nya huset har samlingen äntligen fått plats, och tillsammans har Caroline och August skapat ett hem där färg, form och personliga fynd samspelar. Resultatet är ett hem som känns både levande, varmt och alldeles deras eget.
På vägen upp till andra våning möts man av en stor rosa soffa. Vackra teakmöbler möter gula toner och utanför fönstren kan man skymta ängen som breder ut sig. I badrummet samsas grönt, terrakotta och gulddetaljer i en kombination som Caroline hade burit med sig länge i huvudet.
– När badrumsmöblerna levererades trodde till och med hantverkarna att något blivit fel, säger Caroline och skrattar.
Men för Caroline var färgerna precis rätt.
– Det är en väldigt harmonisk känsla att gå upp på övervåningen, och badrummet känns nästan som en hotellupplevelse. Men det bästa är nog att jag faktiskt lyckades få det att bli så som jag hade föreställt mig.
Ett hem som känns som deras
I dag har familjen bott i sitt Hjältevadshus i drygt ett år.
Den första sommaren med färdig gräsmatta väntar utanför. På ängen syns ofta både rådjur, rävar, harar och ibland till och med älgar. Naturen har blivit en del av vardagen på ett sätt som familjen uppskattar varje dag.
Och när Caroline ser tillbaka på husresan finns det egentligen en sak som sammanfattar allt. De byggde inte ett hus för att imponera på någon annan. De byggde ett hem som passar dem.
Ett hem där vardagen fungerar, där barnen har fått sina egna krypin och där färgerna känns lika självklara som utsikten utanför fönstret.
Kanske är det därför huset känns så rätt. För det blev precis det de drömde om. Fast på riktigt.